Ögonfärg

Ögonfärger (på Engelska)

Så här skriver Irene Berglund, agronom, tidigare ledamot i UKK och även i SDHKs avelskommitté.
De där blå ögonen…. Dyker upp i fler och fler raser. Så vitt jag vet, jag har verkligen letat, så finns ingen forskning på detta. Det man antar är, att det är minst två, förmodligen fler gener inblandade. Möjligen kan någon av dem vara dominant. Vad som gör att det ibland blir ett, ibland två blåa ögon är ännu mer oklart.

Rent populationsmässigt så förekommer blå ögon på alla arter, inklusive människan. Anledningen till att det ”dyker upp” vill man ju i uppfödarleden gärna kunna förklara med att någon har korsat in något. Så kan det ju förstås vara men det är mycket troligare att anlagen har funnits inom populationen hela tiden men nu har inavelsgraderna i raserna blivit spåpass höga att anlagen allt oftare ”träffar på” varandra och vips, föds en blåögd valp.

I de allra flesta standarder står att ögonen ska vara mörka, mörkbruna, så mörka att de förefaller svarta etc. Kanske skrev man så för att det är så man i alla tider försökt skilja hundar från vargar, till slut har det blivit ett signum för hund.

En annan aspekt är att det förekommer nyanser av bruna ögon hos alla arter, allt från ljust gula ögon via gröna ögon till nästan svarta, de ögonfärgerna är ofta påverkade av pälsfärgen, bruna hundar har gula ögon etc.

Så länge de blå ögonen inte beror på merleanlaget (som påverkar fler funktioner än pälsfärgen) så spelar ögonfärgen ingen roll för hundens funktion. De blåögda hundarna verkar se bättre i dåligt ljus, dvs skymmning och gryning, så kanske finns en evolutionär förklaring till att anlaget är så spritt bland arter.

Det jag tror kommer att krävas är att alla rasstandarder måste skrivas om och då inkludera andra ögonfärger än mörkbrunt. Detta för att inte utesluta friska funktionella individer från avel i onödan, den genetiska variationen är en förutsättning för att avelsmål ska kunna uppnås och då gäller det att inte kasta ut ungen med badvattnet.